tisdag 7 september 2010

Tänkte väl att jag skulle ta tag i bloggningen igen då... (känns som jag skrivit detta förut)

I morse ringde klockan 05.00 och då var det bara att gå upp och kliva in i duschen.
När jag fått på mig kläder, kladdat på lite smink, försökt att ignorera att det kliar på överläppen, torkat och satt upp håret så var det dags att lämna Salviagatan.
Jag väckte min man och gav honom en hejdå puss sen var det dags att gå ut och hoppa in i taxin som körde mig till flygplatsen i Ängelholm.

På plats i Ängelholm så var det bara att checka in och utan bagage (bara handbagage) så var det enkelt. Jag fick ju såklart ta av mig mina stövlar när jag skulle gå igenom säkerhetskontrollen för de piper alltid i Ängelholm men inte på Bromma flygplats... hur kan det komma sig???
Förresten så undrar jag VAD det är som piper....!?!??!

Men i alla fall så kom jag ombord på planet, fick en plats och sen lyfte vi. Efter att flygvärdinnorna dragit den vanliga säkerhetsinstruktionen så kom de och serverade lite frulle. Den var helt okej faktiskt, lite yoggi, musli, en macka med skinka och lite grönsaker, juice och en kopp te. Fortfarande så kliar det på överläppen och jag smörjer frenetiskt med lypsyl för att jag hoppas på att det ska gå över av sig själv.

Efter ca en timme landade jag i huvudstaden, jag kliver av planet, smörjer min överläpp med lypsyl, tar en taxi mot huvudkontoret, usch vad det svider och kliar... jag vill verkligen inte inse att det är ett munsår som håller på att ta över min överläpp :-(

Väl framme på kontoret så springer jag på Per Holknekt (grundare & ägare av klädmärket Odd Molly) han hälsar och jag hälsar snällt tillbaka.
Jag ville så gärna fråga lite snällt om han kanske kunde tänka sig att donera lite av alla sina fina kläder till mig, men nej det gjorde jag ju inte såklart...
Efter att ha sagt hej till alla trevliga kollegor på jobbet så hann jag med en kopp te och lite snick snack innan det var dags att ta mig vidare till Värmdö.
Men vad händer när jag är på väg ut till taxin... jo återigen så springer jag på Per Holknekt i trapphuset och återigen så hälsar han och jag säger snällt hej tillbaka.... frustration på hög nivå!!!

När jag och vår redaktör Eva hade avklarat vårt möte med en potentiell storkund så var det oundvikligt, jag hade fått ett munsår!!!! Så det var ju bara att gå raka vägen till apoteket och köpa ett paket munsårs salva. Och när jag ändå var där så passade jag på att plocka ut en tre månaders omgång p-piller när jag ändå var där. Det är ju dags att börja knapra de "starka" pillerna i morgon (efter en veckas sockertabletter) och jag visste ju att jag inte skulle hinna till något apotek i kväll så jag tyckte det var lika bra att fixa det när jag ändå var på plats.

Efter lite shopping på apoteket så tog jag och Eva bussen tillbaka till kontoret, jag fick i mig lite sallad och sen var det dags att få lite gjort. Jag hann ta en del viktiga frågor med både vår marknadsansvariga och vår VD. Skönt att få beslut på lite saker som hängt i luften ett tag.
Helt plötsligt var det dags att beställa en taxi och ta sig tillbaka till Bromma flygplats och åka tillbaka till Skåneland.

Så efter en stund i en taxi virrandes runt på Stockholms gator så var jag äntligen framme på flygplatsen, samma procedur en gång till, checka in, gå igenom säkerhetskontrollen (stövlarna pep inte!) och sen vänta på att det var dags att gå ombord.
Jaha så satt jag på planet hem och hade precis knäppt fast säkerhetsbältet och öppnat tidningen när en av flygvärdinnorna frågar om jag kan tänka mig att byta plats för de måste omfördela vikten i flygplanet. Hmmm... hur ska man tolka det??? Som tur var så var det inte bara jag som fick byta plats. Det var bara att knäppa av mig säkerhetsbältet, ta min väska som jag så fint petat in under stolen framför, ta min tidning och ta ner jackan som ligger så fint uppe på hatthyllan.
Nu så fick jag äntligen sitta still en stund i alla fall, efter en timme så var jag på skånsk mark igen och solen lyste fortfarande precis som den gjorde när jag lämnade i morse.

Efter en till tur med ytterligare en taxi så såg jag tillslut mitt älskade hem! Jag öppnade grinden och gick upp för vår gång, öppnade ytterdörren och så kom Nova och Ludde och kramade om mig och vad mer kan jag säga än att det är KÄRLEK!!!!
Det blev ännu bättre när jag kände lukten av en underbar matlagning designad av min underbara man.

Så när vi avnjutit en supergod middag, pratat med barnen, fyllt i en massa lappar som ska lämnas in till skolan, lagt fram kläder till Nova, Philip och mig själv, plockat och fixat så var det dags för en stund i soffan. I kväll så är det ju premiär för ytterligare en säsong av Idol och det är så kul att kolla på alla auditions så det gjorde vi såklart. Nu blir det en stund av lite flippande för snart kallar sängen på mig, jag har ju varit uppe ett gäng timmar nu.

Så nu säger jag godnatt och smörjer på lite till munsårs salva...

Inga kommentarer: